Häromdagen satt jag och tittade på alla foton som vi tog när vi var på Santorini i somras. Genast kom alla känslor tillbaka, hur lätt allt kändes, hur närvarande jag var både i min kropp och andligt/mentalt. Jag blev påmind om vad som är viktigt och vart jag är på väg och hur jag vill att mitt liv ska vara & kännas. Varje morgon satt jag på balkongen och mediterade, drog kort & reflekterade omgiven av dofter, nya ljud (som ändå kändes som bekanta) och i en rofylld, avstressande miljö. Jag tog mig också tid att skriva ner mina reflektioner och upplevelser. Att skriva ner dem gjorde att det kändes sant och äkta och mina upplevelser gick in i mig på ett djupare plan.
Jag vill gärna dela med mig av mina anteckningar till er som också gör en inre resa…för jag vet att ni förstår och att ni säkert kan känna igen er.
Welcome Home!
Så sa de när vi satt på restaurangen igår kväll…och så känns det. Morgonmeditation på balkongen och energierna i mina hand- och fotchakran är så starka. Jag vänder mig inåt idag och låter resan in i mig själv vara större än den utanför. På kvällen går vi i makligt tempo som de gjorde på Atlantis tid – Vad har vi bråttom till…? Lev här & nu…njut av stunden. I flip flop vandrar vi hand i hand, njuter av brisen, dofter, människor som likt oss vandrar på livets stig. Vi njuter av stillhet, långsamhet och ett lätt sinne. Tempot blir så påtagligt, så lojt, så enkelt. Vi avslutar kvällen på balkongen. Med nattljuden utanför. Vi finns…& andas.
Klockan fyra på morgonen vaknar tuppen. Den gal och gal som för att säga ”Vakna nu – en ny dag gryr” Här går solen ner 20.37 och går upp 06.06. Rytmen är viktig när man lever här. Jag har valt att inte bära klocka denna vecka. Jag går upp när jag har sovit färdigt och lägger mig när jag är trött. Vi äter när vi är hungriga och funderar inte så mycket över det.
Underbara mornar
Jag längtar varje morgon efter min morgonmeditation. Jag känner att allt är möjligt och mediterar över mina personliga mål och min vision. Jag lever därefter och förbereder mig för att utvecklas och gå framåt.
Dagen efter åker vi till Akrotiri för att se på utgrävningarna av en mycket gammal by som begravdes i vulkanaskan för länge, länge sen. Jag är spänd & redo. Min morgonmeditation utförs till ljudet av en grekisk präst som messar någonstans i bakgrunden och till ljudet av kyrkklockornas klingande. Energierna från mina kristaller är starka och jag tänker att” nu ska jag hitta hem – till den jag var, till den jag egentligen är…och jag kommer aldrig att känna mig ensam & utanför mer”. Jag ska leta efter källan från min ”Inner power”. Jag ska genom mina tankar, ord och handlingar påverka andra och jag ska verka utifrån mitt högsta bästa. Stora energier kommer från nu att flöda genom mig.
Historien kallar
Utflykten blir så magiskt. Så rörd när jag vandrar inne i utgrävningsområdet, så vackert & sorgligt. Jag går nere vid ”torget” och är så nära väggarna och resterna av husen att jag kan ta på dem. ”Don´t touch please”…säger en kvinna med jämna mellanrum till besökarna…(men jag snuddar vid husväggen) och efter det blir känslan av energier så påtagliga att jag ryser genom resten av vandringen. I området utanför utgrävningarna ligger plötsligt en lavasten framför mina fötter. Den enda på en hel, öppen plats. Ett tecken…nu är den hos mig.
Ett makligt tempo infinner sig. Igår historisk utflykt, energier, känslor, rörelse, följt av bussresa, liv, ett myller av människor, lyx & flärd. Idag finns ett stort behov av tystnad. Vi tar oss till havet, tar med oss en varsin bok, frukt & vatten och bara är i en solstol under ett parasoll. Jag unnar mig att vara i nuet och inte tänka framåt. Ingen oro ska få störa mig idag.
Tryggt vilar jag som i en vacker snäcka och känner tillit till att allt är som det ska. Jag låter vattnet rena mig och mina känslor och med detta öppna upp min spirituella potential. Lavastenen var med mig under meditationen idag och jag kände den pulserande energin i mina handchakran.
Inspiration och helande
Dagen efter mår jag lite illa och jag funderar på vad mitt Solar Plexus vill säga mig. Handlar det om självkänsla? Att inte våga ta plats? Jagfår till mig nya sätt att arbeta på. Hur jag kan kombinera coaching/vägledning och healing på ett naturligt sätt. Jag ska använda mig av mina kunskaper om meditation, healing, kristaller & aroma i vägledningen utifrån klientens behov. Sakta börjar jag få ihop min nya verksamhet och hur jag vill ha det.
Jag känner att det är dags att ta nästa steg och bestämma hur jag vill ha det. Jag ska se mina sessioner ur ett högre perspektiv och medkärlek. ”Behandla andra såsom du själv vill bli behandlad” Detta går jag och funderar på när vi idag gör en vandringstur mellan tre byar. Blåsigt, uppför men oändligt vackert & magiskt går också denna dag. Våra dagar på Santorini går och idag njuter vi bara vid poolen och jag läser boken ”Änglarnas medicin” för tredje gången och får nya insikter.
Byta perspektiv
Har haft en liten ögoninflammation i höger öga i flera dagar nu (har linser) och tänker att jag kanske måste börja se på mitt verkande med nya ögon. Jag har varit tvungen att ha glasögon och detta har varit nyttigt för min självkänsla. Att våga känna mig fin fastän jag inte trivs i glasögon. När jag håller i meditationer säger jag ofta ”Nu kan ni ta av era glasögon – nu är det dags att titta inåt – inte ut”. En nyttig erfarenhet för mig.
Jag blir sakta men säkert tryggare i mig själv och mitt ego får ta mindre plats. Långt inne i min själ vet jag hur vacker även jag är och vad jag kan…och mjukt & kärleksfullt vägleds jag mot detta. Jag övar nu på att tänka positiva och kärleksfulla tankar om mig själv och att sprida den energin omkring mig
Från själen till hjärtat
Idag är sista dagen och jag mediterar med färger. Jag börjar med att dammsuga alla mina chakran så att de blir rena och lysande, sen fyller jag på med vitt ljus i och runt hela min kropp. Ledorden i meditationen är ”Jag känner tillit, lugn och harmoni”. I slutet av meditationen ser jag en varelse stå långt borta i ett ljus som glimrar i ljusgula, ljusblå och blekvita färger.
Denna vecka på Santorini har satt tonen för mitt fortsatta varande. Jag vill utgå från min källa och det högsta bästa. Genom mina tankar, ord och handlingar vill jag inspirera andra. Jag är färdig med oro & tvivel. Jag vill känna att livet vill mig gott och jag vill känna glädje och hopp. Från själen & från hjärtat.
// Sanne
Från själen till hjärtat
Idag är sista dagen och jag mediterar med färger. Jag börjar med att dammsuga alla mina chakran så att de blir rena och lysande, sen fyller jag på med vitt ljus i och runt hela min kropp. Ledorden i meditationen är ”Jag känner tillit, lugn och harmoni”. I slutet av meditationen ser jag en varelse stå långt borta i ett ljus som glimrar i ljusgula, ljusblå och blekvita färger.
Denna vecka på Santorini har satt tonen för mitt fortsatta varande. Jag vill utgå från min källa och det högsta bästa. Genom mina tankar, ord och handlingar vill jag inspirera andra. Jag är färdig med oro & tvivel. Jag vill känna att livet vill mig gott och jag vill känna glädje och hopp. Från själen & från hjärtat.
// Sanne
